Wilhelm von Döbeln

sista leden innan knäet vreds sönder. sjukstuga nu. tips på serier och böcker mottages tacksamt.

strumpan är försvunnen

fyra år mellan försöken byttes mot tre dagar. testade igen på nationaldagen och det var slirigt värre med o****hud. efter att ha retats med massih och henrik som sladdat runt i värme sedan eftermiddagen dök min rope gun upp en dryg timme för sent. han hade dock en bra ursäkt - och jag fick superstick till första presset då allt stämde inför legendarer i publiken. riktigt fin led, men startbouldern drar ned. Och varför var markus så sen nu då? Det vet ni snart. Är skyldig jerk öl för finbetan också...

snuvades på onsightförsäket för något år sedan då någon spontant började spraya beta. idag försökte jag flasha och det sket sig med råge tidigt. insåg fort efteråt att jag garanterat hade klättrat bort mig högre upp. nåväl, gick ned efter att jag satt upp dragarna när jag kände mig lätt efter staffans finkaffe. riktigt bra led!

rolig klättring

mycket fin! tänk om den varit längre.

har sett dan på den, men mindes inget. känns ändå fel att claima os.

fin

några roliga, några hemska och några lösa partier. bäst över läppen. kul!

varierad och kul. sydde, som kan klättra, visade hur man forcerar taket på bästa sätt. föll in i trädgrenar vid urtoppningen när jag satte upp dragarna, folke hade rätt, de kan vara i vägen...

man har gått förbi den hela veckan och varit sugen, men solen har inte varit nådig. idag hände det. hade tänkt försöka gå denna OS hela veckan och då blir det nervigt när man kliver på. trodde inte att det skulle gå, men det gjorde det. åkte nästan av på ett ställe och sen fick jag maska mig upp medan mackan fick röd nacke i solgasset. sjukt fint tur. inte bara för att den är så iögonfallande, den klättrar bra också. väldigt glad över den här ticken efter skador och elände.

också bra led. en schweizare delade med sig av info, några ord, innan jag stoppade honom. han sa förlåt. jag fick en flash. så kan det bli ibland.

Kanonled! svinkall första led för dagen.

ojämn och fin.

fick finbeta av Don som jag ofrivilligt vaskade för en muskelbeta. muskelbeta > finbeta.

äventyr

fin!

jag kan inte komma ihåg om jag testade den för 7 år sedan. är rätt säker på att det här var en OS. passade mig bra. en riktig klassiker, trots att den är så kort jämfört med resten av turerna här.

folke visade vägen, jag tog en annan. var dödsskönt att dra igång fingrarna på den här.

på tredje försöket kändes det bra, solen hade försvunnit och smöret stelnat.

bra

kort och fin. samvetet medger inte os då jag flyttade över dragarna från leden bredvid och kunde syna greppen från ovan. hjälpte dock inte mig, fick ta i rejält. sista turen för resan.

kul!

uppdelad, men innehöll nästan all typ av klättring. riktigt kul, slutet ger extra krydda. toppentur

efter att inte ha repat på flera månader så passar det väl perfekt med en uthållighetsruta. kanonklättring rakt igenom, föll precis under ankaret två gånger, pumpad som ett troll. väldigt onsightvänlig då man kan gå upp och kolla från en närliggande stenbumling. det fanns dock inte på kartan att försöka denna resan. men kul var det!

riktigt nice

nice slab with lots of friction leads to great tufa action

2nd go efter att ha rivit av ngt grepp bredvid det blöta och tagit en rejäl susare

gillar man fnas och suspekt klippa så kan den få en extra stjärna. det gör inte jag, men kul klättring ändå! finbeta av dan och staffan, behövde inte tänka, bara ta i.

värd en stjärna för de fina flytten i starten. fin flash av staffan!

inte så lätt

sista 4 metrarna var fina.

os på det som ej delas med lederna till höger

os på det som ej delas med leden till höger

kruxet gick ned på första försöket, sen tog det 8 försök att göra om det från botten. sabla fint krux! dunderlinje

först med dab. sen clean.

det finns linjer, det finns problem, somliga hårda somliga softa. en del är konstiga, andra är vidriga. gemensamt är dock att det alltid är roligt att komma upp. speciellt efter att man försökt kanske 50 gånger under loppet av 4 resor då man aldrig kunnat gå förbi utan att tänka på det sabla problemet man aldrig kan komma upp för. man testar och testar, det går inte. sen plötsligt händer det. vissa problem ska inte ha någon grad. de ska bara ha ett namn. har man varit på den så vet man vad det handlar om. tyvärr tror jag namnet på den här linjen fallit i glömska, men jag kommer inte glömma den för det.

knölig start till fin avslutning

kändes omöjlig i värmen, men efter att ida och micke fixat finbeta stod jag förvånad och glad på toppen.

ojämn och fin, övre delen vägde upp nedre delen

rolig (besynnerligt nog) dieder

lika polerad. men bättre led.

otroligt polerad

håll höger där bultlinjen delar sig. kul lång led

fin